På gång

Naturskyddsföreningen Bjäre vill med Bjäre Klimatkonsortium skapa en arena för samverkan där vi tillsammans kan jobba med större klimataktiviteter än vad varje enskilt företag eller organisation kan göra själv. Biogas På Bjäre är ett bra exempel, som nu levererat förstudien Biogas på Bjäre.

En möjlighet för Bjäre

Finns det potential att producera biogas av Bjäres gödsel och restprodukter (till exempel slaktrester) i en gemensam biogasanläggning? Förstudien ville svara på denna fråga. Förstudien blev möjlig tack vare ekonomiskt stöd från stiftelsen Gripen.
Förstudien kontaktade 25 gårdar/substratleverantörer som tillsammans visade sig ha ca 77 000 ton gödsel/substrat och som därmed beräknas kunna producera hela 13,3 GWh biogas/år. Det motsvarar biogas som skulle kunna räcka till 1000 personbilar som kör 2000 mil per år (nu är det inte alls säkert att det är biogas till personbilar som är den bästa användningen – men för att ge en tydligare bild av potentialen). 

Beräkningar och scenarier

Förstudien har identifierat olika scenarier för det fortsatta arbetet. Det mest intressanta scenariot för närvarande går ut på att en central biogasanläggningen byggs någonstans på Bjäre. Optimal placering är där transportsträckan är så korta som möjligt och där verksamheten kan bedrivas utan stor påverkan på omgivningen.
En första grov kalkyl är framtagen för att se om produktions-kostnaderna kan matcha priset på den gas som kunna säljas genom gasnätet på Bjäre.
Kalkylen som bygger på dagens förutsättning med investerings- och produktionsstöd, samt kostnader för att producera biogasen visar på en företagsekonomisk möjlighet.
Om det finns tillräckligt intresse bland jordbrukare och andra aktörer så har förstudien skissat på hur en bolagsbildning skulle kunna ta projektet vidare.  Med ett grundkapital för att driva projektet vidare kan en projektledning finansieras som bör arbeta med bland annat att ta fram underlag till en miljöprövning, bygglov och klimatklivsansökan. Samt för att sluta avtal med substratleverantörer, gasköpare, finansiärer, markägare.
En avgörande faktor är att det statliga investeringsstödet ”Klimatklivet” beviljas för investeringen.

Den som vill veta mer om förstudien kan kontakta Naturskydds-föreningen Bjäre för ett exemplar.

Bakgrund

Under oktober 2020 uppmättes halter av koldioxid i atmosfären till 415 ppm, vilket är den högsta uppmätta halten på 800 000 år. Ökande halter av koldioxid påverkar den globala och nationella temperaturen och konsekvenserna av detta ser vi redan idag. Konsekvenserna är längre och mer frekventa perioder med torka, dricksvatten- och livsmedelsbrist, översvämningar, erosion, ras och skred. Dessa konsekvenser påverkar människors hälsa, samhällsviktig verksamhet, kulturvärden, djur, natur och miljön negativt. Det är även troligt att vi kommer se en större mängd flyktingar i framtiden, kopplat till dessa konsekvenser.

År 2016 skrev världens länder på det så kallade Parisavtalet, vars huvudsyfte är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5˚C genom att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2018 trädde även Sveriges nya klimatlag i kraft, som innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik, som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Enligt Sveriges långsiktiga klimatmål ska Sverige ha nettonollutsläpp år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Den nationella minskningstakten är för närvarande för liten för att uppnå målet, vilket innebär att det krävs kraftfullare åtgärder för att nå målet. Aktörer på Bjärehalvön har valt att arbeta aktivt med att bidra till det nationella och globala klimatmålet, varför denna rapport har tagits fram.

 Klimatanalys för Bjäre

Rapporten redovisar Bjärehalvöns nuvarande och historiska utsläpp av växthusgaser inom olika sektorer. Baserat på dessa utsläpp och den globalt framtagna koldioxidbudgeten, har en koldioxidbudget för Bjäre tagits fram. Syftet med denna budget är att redovisa hur mycket utsläppen på Bjäre måste minska, för att kunna bidra till att uppnå det globala målet om max 1,5˚C temperaturökning.

Bjärehalvöns territoriella växthusgasutsläpp har mellan åren 1990 och 2018 minskat med ca 41 %. Senare siffror än för 2018 har inte funnits att tillgå på kommunal nivå när denna rapport togs fram. Den genomsnittliga årliga minskningen det senaste decenniet har varit 1,7 %. Idag står jordbruket för de största utsläppen, följt av inrikes transporter. Den egna uppvärmningen av bostäder och lokaler är den utsläppssektor där utsläppen minskat mest under perioden, ca 92%.

 Utmaningen

Bjärehalvöns koldioxidbudget är uträknad till 776 000 ton CO2 ekvivalenter fram till 2045. Budgeten är kopplad till den globala budgeten, som om den uppnås har en sannolikhet på 66 % att klara målet om max 1,5˚C temperaturökning. För att klara budgeten krävs att utsläppen på Bjäre minskar med drygt 16 % per år, vilket innebär cirka tio gånger så hög minskning som i nuläget.

Det krävs därmed kraftfulla åtgärder och en tydlig handlingsplan, för att offentliga och privata aktörer samt enskilda personer på Bjäre ska uppnå målet.

Bjäre Klimatkonsortium –

Lägesrapport 210208

Första steget i konsortiets arbete är att låta genomföra en klimatanalys över Bjärehalvön för att utifrån analysen gemensamt lära mer om utmaningarna kring klimatförändringarna, utbyta erfarenheter och idéer samt identifiera möjliga aktiviteter som kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser.

Klimatanalysen över Bjärehalvön med sammanställningar över de olika källorna till växthusgaser genomförs av konsultföretaget WSP. Leveransen av konsultrapporten är något försenat och beräknas komma i början av mars. Därefter kommer ett antal workshops genomföras med intressenterna i konsortiet för att diskutera analysen och planera för fortsatta aktiviteter.

Kommunikationen kring konsortiet och resultat från genomfört arbetet är ett viktigt verktyg för att få full effekt av arbetet och för att få fler engagerade i klimat- och miljöarbetet. För närvarande pågår planering för det fortsatta kommunikationsarbetet.

Intressenter och finansiärer

Initiativet har från första stund fått stor positiv uppmärksamhet och för närvarande är det tretton organisationer och aktörer som valt stödja initiativet även ekonomiskt:

Båstad kommun, Bjäre Kraft, Svenska kyrkan genom Båstad-Östra Karups församling, LRF, Nolato AB, Peab AB, Lindab Profil AB, Lindab Ventilation AB, NP Nilsson Trävaru AB, Gram Hotels, Lars Henningsson, Kranpunkten i Förslöv och Ängelholm Helsingborg Airport.